Stjärnorna föll som tårar av stål Där bergen vilar i ett land Där träden, marken är slagna i sten Där eldarna brinner utan rök I brynet av mänskornas skog
Jorden slukade stjärnornas ljus Och marken sprack i tusen skärvor Ulven trädde fram ur golvet av sten Med käftar av stål och ögon av is
Kejsaren av Hrodvitners rike Han lånade oss sin tunga Så även vi fick smaka blodets sötma Han lånade oss sina öron Så vi fick höra vargarnas sång Han lånade oss sina ögon Så vi fick se när världen skulle dö Han lånade oss sina ögon Så vi fick se när världen skulle dö Med Hrodvitners rike Med Hrodvitners rike
Stjärnorna stod åter upp ur jorden och där ulven stått stod nio barn Med onda, unga ögon, brunnar av visdom