När du går på stadens gator kan det kännas trist när vuxna barn och gamla hytter med sin näve, visst. Du gör så gott du kan men möts ändå utav förakt, men upp med hakan, lyssna nu på vad som skall bli sagt:
Trots en loska i ditt nylle har du ej din stolthet mist, försök att se det fina, i att kallas antikrist!
Dina lakan dom känns våta, osar lätt utav urin alla glödlampor har gått så du kan inte se nånting Din kyl är en portal till en ny outforskad värld, men du orkar aldrig öppna för du är så svag å tärd
Men avundas nu ej den som tycks va bekymmersfri Låt inte deras muntra skratt få fylla dig med sorg Alla är vi vinnare i livets lotteri i annat fall så hoppas vi på bättre lycka nästa gång
Ditt hem är en kompost med fyra osynliga väggar kring. där du tappert stegar runt, iklädd endast hatt och string.
Dygd, moral och plikt är små mysterier för dig du kör ett eget race, är i en underklass för sig. Men ändå är du körd i botten av allt stret och slit och allting slutar med att du själv sitter i din egna skit
Nej avundas nu ej den som tycks va bekymmersfri Låt inte deras muntra skratt förändra något alls För vi är alla råvaror i livets slakteri Där ett skott i pannan friar oss från knivens egg emot vår hals
Med tiden blir det värre, själens lågor falnar succesivt Ty elden brinner genom att förtära det som ger den liv
Dårhus, fattiglapp, flatlus, handikapp, slem och fukt, stjärtsmör, röklukt, hjärntumör
Compositor: Musik : Alter Egon Text : Syster Dyster / Alter Egon