start_of_tab n n u n u n u E--5--5--5-5--5-5--5-5-- B--6--6--6-6--5-6--6-6-- G--7--7--7-7--5-7--7-7-- D--7--7--7-7--5-7--7-7-- A--5--5--5-5--5-5--5-5-- E----------------------- n=slÄ nedÄt, u=slÄ uppÄt end_of_tab
In [Dm]kom en gammal knarkare pÄ [A7]Klara Polisstation hans [Dm]skor var vÄta och hans ögon kalla Och nÀr han skulle tala fick han [A7]inte fram en ton sÄ han [Dm]kunde varken [A7]sjunga eller [Dm]tjalla
Vi [Dm]la honom i en ensamcell: hans [A7]sÀng var vÄt av blod SÄ [Dm]smÄningom gick han in och ut som barn i huset En vacker dag dök han plötsligt upp med ett [A7]brev och pÄ brevet stod: "Jag [Dm]offrar mina [A7]skor för det gröna [Dm]ljuset..."
Men jag öppnade brevet och jag lÀste som sÄ: "Hej Bröder, lyssna nu till min historia En gÄng var jag en vacker prins och lycklig som fÄ Min faders stolthet! Och min moders gloria!
En vacker dag emellertid, tog jag min första sil DÄ öppnades min ögon och jag skÄda' bland alla stackars jÀvlarna som Äker runt i bil och bor och dör och Àter i en lÄda
SÄ jag gav bort min arvedel till första bÀsta svin som sprang ivÀg och köpte sig en fylla Och jag bytte bort mitt vackra slott mot amfetamin som jag hade i smÄ kapslar i min hylla
Min fader dog av vrede och min moder dog av grÄt och jag blev hatad utav mina bröder! men jag gav vÀl fan i detta och jag gnolade en lÄt dÀr ja bodde i en svinkvart pÄ Söder
Det sista som jag bytte bort det var min vackra röst mot Adams Àpple. Och för fagra Eva... Och lade mig att vila mellan tvÄ kvinnobröst för jag var trött, jag ville inte leva"
HÀr slutade brevet och intet öga torrt och kommissarien röt: "NÄ, för satan! SlÀpp ut den fan ur cellen! Och se till att ha kommer bort!" SÄ dÀr lÄg vÄr knarkare pÄ gatan
DÄ ljöd en röst frÄn himmelen sÄ klar och sÄ ren: "LÄt alla era skenkÀnslor fara! Ty denna vackra prins han gav bort allt vackert sken dÀrför skall han evinnerligen vara!"
Man trodde ju Gud fader hÀr i vÄr stad ej skulle bli tillstÀdes. Trodde du ja! Men femti gamla knarkare som han stod i en rad och stampade och skrek: "Halleluja!"
Och fyra ljuva Ànglar tog hjÀrtat ur hans kropp och la det i en plastpÄse med hans spruta Och sedan steg dom sakta mot Himmelen opp Och nu Àr klockan mycket, dags att sluta!