Det gingo tvenne vandrare fram
med käppar och krumma ryggar
En hette Eskil, en hette Franz
Livet var hårt

De kom på en väg från fattigmansdal
och mötte en friherrinna
Hon åkte i vagn med fyrhästarsspann
Livet var hårt

De bugade sig och hälsade grant
och bedjade om allmosa
Tvekande gav hon Eskil en slant
Livet var hårt

En Franz & en Eskil satt på en bänk
mitt i den grå betongen
De skulle till socialen en sväng
Livet är hårt

Där skulle de be om pengar till mat -
arbetslös, utförsäkrad
Lite i taget, bara för idag
Livet är hårt

Livet är hårt
Livet är hårt