Det Àr i sjÀlva hjÀrtat lögnen bor, och svek Hur kan jag dÀrom tala vist, med mildhet?
Jag svÀr att jag dÄ aldrig velat göra ont men vart jag Àn ser nu och om jag Àn ber SÄ göra jag dig illa Natten Àr stilla, men syndaren Àr vaken och vargtimmen hÀr
Jag har sagt att jag dig Àlskar; det Àr ocksÄ sant Men jag kunde ocksÄ sÀga att jag Àlskar en ann' Jag ville henne Àta med drÀgelkÀft; en ulv skulle ocksÄ göra det för dess egen skull
I min ensamhet - för ingen annan vet - jag Àlskar ju bÄda och plÄgas av det - utan ett straff och utan en skuld? Bara ett jag minns, Àr att vargtimmen finns.
FÄr jag komma till dig? Blott en liten stund. Luther har gÄtt hem och jag vill kyssa din mund. Sen ska jag bestÀmma - det finns Ànnu tid. Jag ser vÀl vad som hÀnder, det Àr mitt liv.
Innan denna dag jag sÄg mig som ett lamm och sÄ vill jag vara och sÄ vill jag bliva jag vill kvitta lika, att det ska ge vika och nu uppstiger solen och vargtimmen flyr
Oh jag skola icke kvÀda Oh ej heller mera glÀdjas Oh min kÀresta gÄr vÀgar Oh min Àlskling gÄngar stigar