Dom band som binder mig hÀr Ska jag lÄngsamt lösa upp DÄ jag vet att jag gjorde allt jag kan Ger jag mig rÀtten att ge upp
Det blir aldrig bĂ€ttre Vi kommer aldrig nĂ€rmre Vi Ă€r aldrig starkare Ăn vĂ„r svagaste punkt Kedjan Ă€r svag DĂ„ lĂ€nkarna felar Och bojan runt foten vĂ€ger tungt Jag vill aldrig va nĂ„got tungt för dig Som hindrar dig frĂ„n att resa dig upp Dom band som binder mig hĂ€r Ska jag lĂ„ngsamt lösa upp
Jag vill inte snĂ€rja dig, binda dig Ăven om du sĂ€jer att jag fĂ„r Nej jag vill bara kyssa dig pĂ„ munnen Och sĂ€ja tack för allt innan jag gĂ„r
Dom band som binder mig hÀr Ska jag lÄngsamt lösa upp DÄ jag vet att jag gjorde allt jag kan Ger jag mig rÀtten att ge upp Det blir aldrig bÀttre Jag vill alltid nÀrmre LÀngtans trÄdar snÀrjer oss som vill mer Bunden till hÀnder fötterna bundna Tyngda faller vi ner
Och jag vill aldrig va nÄt tungt för dig Som hindrar dig frÄn att resa dig upp Dom band som binder mig hÀr Ska jag lÄngsamt lösa upp
Jag kan inte stanna du mÄste förstÄ Kyssar och tack men nu mÄste jag gÄ För jag vill inte vara din fÄngvaktarinna Kyssar och tack, det Àr hög tid för mig att försvinna För dom band som band mig hÀr, har jag lÄngsamt löst upp