Jag satt hromdagen och lste min tidning
en dag som s mnga frut
Och jag tnkte p alla dom drmmar, man drmt
som en efter en har ta'tt slut
D sg jag en bild av en flicka
med en skadskjute krka i famn
Hon springer ivg genom skogen
s fort som hon ngonsin kan
Hon springer med fladdrande lockar
Hon springer p taniga ben
Och hon bnar och ber och hon hoppas och tror
att det inte ska vara fr sent

Och flickan r lite och hennes hr r s ljust
och hennes kind r s flmtande rd
Och krkan r klumpig och kraxande svart
och om en stund r den alldeles dd
Men flickan hon springer fr livet
hos en skadeskjuten fgel i famn
Hon springer mot trygghet och vrme
fr det som r riktigt och sant
Hon springer med tindrande gon
Hon springer p taniga ben
Fr hon vet att de'e sant, det som pappa har sagt
att finns det liv, r det aldrig fr sent

Och jag brjar darra i vnda och nd
Jag skaka av rdsla och skrck
Fr jag visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mej som jag sett
Fr mitt hopp r en skadskjuten krka
och jag r ett springande barn
som tror, det finns n'n som kan hjlpa mej n
som tror, det finns n'n som har svar
Och jag springer med bultande hjrta
Jag springer p taniga ben
Och jag bnar och ber fast jag 'gentligen vet
att det redan r all'es fr sent