Han vandrar över fjällar med hopp för sin tro
Han skrattar och han gråter vad kan han tänka på
Som en vilde han sig va de har han aldrig nekat till
Han följde sina fädersspår genom att förfära

Denne gammle vikinga man vad gör han vart kommer han ifrån
Säg mig det så jag vet gud hjälp denne man
Han följer bara sina spår

För han är vikingen som tampas för sin tro
Med segel i vind och yxa för hand
Kämpar han för sitt land

Nätterna blir långa och vintern den blir kall
När sommaren blir kort då växer längtan bort
Men han är ju starkast på jord och på land
Kung över rike dalar och berg.
Men han är ju lätt förstämd så säg, ensam på vägen, gud bevare mig

Han tänker på sitt liv
Hatad av många älskad av få
Han tänker på den väg
Den väg som han vill gå

Ja han är vikingen den fördömde mannen utav stål
Han är fördragsam dyrkar Mjölner som till
Sin följd ska strida till kamp

För han är vikingen som tampas för sin tro
Med segel i vind och yxa för hand
Kämpar han för sitt land