Alla gränser i mitt liv
är såna som jag själv har gått och målat dit.
Och alla oljud som jag hör
från gatan utanför
kan bara jag rå för.

Gud! Vad har jag gjort?
Någonting så litet av något så stort
och det är precis som om

Jag tar pendeln från Karlberg till södra station,
medan själen tar en genväg över västerbron.
Och vi möts inte mer om jag inte lovar och svär
att jag alltid ska älska dig precis som du är.
Precis som du är.

I min lampas röda sken,
på natten klockan tre,
sitter jag och ser
alla tårar mot din hud.
Men jag hör inga ljud
och tystnaden är grym.

Gud! Är det här mitt hus?
Någonting så mörkt, som borde vara så ljust
och det är precis som om

Jag tar pendeln...
Precis som du är.
(precis som du) (*2)
Precis som du.
(precis som du) (*3)
Precis som du.

Gud! Är det här mitt hus?
Någonting så mörkt, som borde vara så ljust
Nej, nej precis som

Jag tar pendeln... (*2)