En stärkande känsla som håller anden vid liv Som överlever nornornas alla nycker En kraft som segrar över alla fiender Den slumrar i dina blodsband, men finns där kvar
Ett naturens väsen, själens bärande stomme En förnimmelse från förr, i arv från våra förfäder En ymnigt strömmande styrka, lika gammal som tiden själv
En odödlig energi, som i naturen frodas i varje levande fors och sjö, i varje mäktig ek och reslig gran Stilla den andas, lugnt och starkt men ett vaket sinne ser och hör, hur den väcker själaminnen
I glömska den ligger, men ger givmilt när du är redo att ta emot Redo att väcka din ande till liv Dess källa är outsinlig, evig och öppen åt alla som bär den inom sig
Låt den ej för evigt sova! Känn dess återkomst, likt något som saknats En del av den du är, ett kall från ditt blod Känn ditt arv, och hur nordens själ flyter genom dina ådror
Ett fåtal är vi som urkraften minnes Evigt styrkta av en flamma som aldrig slocknar Världen är höljd i mörker men nordstjärnan leder oss till slaget på Vigrids slätt