Arla gryning avlad ulven, kommen grym av Lokes säd.
Den såg den dagen ljus genom grymhet och misär.
Vad Tyr där fött och vakat, för sitt mod han stor och känd,
Skulle växa; giva ofärd så för asar framtid nämnd.

Tvinnas band att binda besten, Löding starkast utav garn.
Dubbel styrka ägde Drome, ej en länk där syntes svag.
Tvenne fjättrar prövar Fenrer, under riskfyllt nappatag,
Tvenne bojor brister enkelt bådar brister morgondag.

Kattors tramp och kvinnohår,
Bergarot och björnatråd.
Fiskeflås och fågelfräs
Fängslar ulven i sitt lås.

Sändes bud till hem för dvärgar, som med list och kunskap så
Går att smida vargakoppel, under magisk måne grå.
De blandar ting av trolldom då de verkar i sitt värv
Och giver Gleipner styrka; låsa besten fast i berg.

Fenrisulven anar oråd, pant för prövning vill den ha.
Hjälten Tyr, han äldst bland asar offrar handen i dess gap.
Men bojan håller besten, ej den söndras och går av.

Den ska hålla ulven fängslad intill Ragnarök en dag.