NÀr ljuset har drivits bort Och mörkret Äter hÀrskarrÀtt har fÄtt Förtvinade fingrar tittar fram genom galler av stÄl FörsmÀktande sjÀlar
Tillbedjare av ljus i fruktansvÀrd tortyr, En oÀndlig natt av smÀrta och pina Slagna i bojor och mÀrkta Slavar för evigt i mörkrets imperium
I en tid utan slut med den eviges skratt Domen har fallit och den har nedtecknats Pergament som Àr skrivet med blod Ert öde obestridligt bestÀmt och förseglat
I dessa dödens katakomber DvÀljes den dunklaste av svÀrta Förruttnade kroppar som kÀmpar för liv NÀr saktmodet sprider sig bland lammen
I en tid utan slut med den eviges skratt Domen har fallit och den har nedtecknats Pergament som Àr skrivet med blod Ert öde obestridligt bestÀmt och förseglat
Era liv Àr slut men ej er existens För ni ska plÄgas och vrida er i smÀrta Era liv Àr slut men ej er existens För ni ska plÄgas och vrida er i smÀrta
Vik er för övermakten Ert liv hÀr tar slut Med ert anlete förvridet av lidande NÀr mörkret deklarerar sin makt
Se nÀr vi skrattar Ät dessa patetiska kryp Förledda av ett löfte om ett paradis Nu skall de aldrig eden fÄ vandra För alltid skall de ruttna
I en tid utan slut med den eviges skratt Domen har fallit och den har nedtecknats Pergament som Àr skrivet med blod Ert öde obestridligt bestÀmt och förseglat