Dagen gÄr emot ett avsked PÀivÀ kÀy jÀÀhyvÀisiin hÄll skiljevÀg för oss tie meidÀn erkanee Sovandes mellan hÀnder kÀsissÀ viipyy vielÀ sÄ dröjer livet kvar elÀmÀ uinuen Sorgen Àr en ensam fÄgel Suru on sinilintu som slumrar dÀr du bor se uinuu luonasi den dröjer Ànnu kvar i porten portilla vielÀ viipyy men Àr nÀrmre Àn du tror on kohta vieraasi Döden den förhÄller sig sÄ lÄng Kuolema on niin pitkÀ till livet som sÄ kort elÀmÀ lyhyt on Sörjer för att börja resan suru on lentoon nousta ensam lÀngre bort sammuissa auringon