på hinnan inatt
ett torg gömt i mörker och dimma
röken från tunga fabriker
och kyrkklockors slag i en vaggande timma

vi reste till Kraków
till en stad som ville klara sig själv
och som rest sig ur sin sorg
till nyrika gators och ansatta torg

i parken runt stan
går tankarna lugna och fria
vinden förlorar sin färg
och skyltarna tänks bakom S:ta Maria

jag släpper din hand
för ett helt vanligt återfall
för att få nåt förstört
det var fel som jag sa, det är sant som du hört

kära vänner i ljus och i mörker
i växlande väster och öst
är ni alltid mitt hopp och min helande tröst
min helande tröst

här vänder sig skyn
till den som kan tro genom tegel
jag droppar en krona från bron
och önskar mot flodens vibrerande spegel

ni reste mig upp
och jag lämnar en börda därhän
i en främmande stad
nånting har sin början, men jag vet inte vad

kära vänner i ljus och i mörker
i växlande väster och öst
är ni alltid mitt hopp och min helande tröst
min helande tröst

bland katolska kyrkor i Kraków
och judiska, fallna kvarter
i högerns paradmarscher uppåt
i socialismens väg ner
i slocknande vintrar och vårar
i kommande sommar och höst
kära vänner i ljus och i mörker
i växlande väster och öst
är ni alltid mitt hopp och min helande tröst
min helande tröst