Du fördrev mig gud, frÄn mitt hemland slets jag bort.
HÀr Àr jag en flykting och en frÀmling men det ödet finner jag mig i.
Men du tog mitt barn, Du tar mig frÄn min man.
Jag kan inte lÀngre se en mening, Vad Àr de du vill, vad ska jag tro
Tanken svindlar mig och framför mig gapar en avgrund
Hela mitt vÀsen gör uppror och vill sÀga nej.
FrÄgan Àr vÀckt och nu darrar min sjÀl innför svaret,
Att du inte finns till, fast jag trodde pÄ dig
Vem skulle hjÀlpa mig uthÀrda livet hÀrute.
Vem skulle ge mig den kraften som jag mÄste fÄ.
vem skulle trösta mig, jag Àr sÄ liten pÄ jorden.
Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag dÄ
Nej du mÄste finnas, du mÄste, Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig Àr jag en spillra pÄ ett mörkt o stormigt hav.
nej du mÄste finnas, du mÄste, Hur kan du dÄ överge mig
Jag vore ingenstanns jag vore ingenting, Om du inte fanns.
Aldrig förut har jag haft dig i tal eller tanke.
Det lilla ordet som skrÀmmer och plÄgar mig sÄ.
Ordet Àr om, om jag bett alla böner förgÀves.
Om du inte finns till vad ska jag göra dÄ
Vem skulle kÀnna min Änger och sedan förlÄta
Friden i sjÀlen, ja vem skulle skÀnka mig den
Vem skulle sÄ ta emot mig till slutet nÀr döden.
Om du inte fanns till, vem tog hand om mig sen
Nej, du mÄste finnas, du mÄste, jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig Àr jag en spillra pÄ ett mörkt och stormigt hav.
Du mÄste finnas, du mÄste, hur kan du dÄ överge mig
Jag vore ingenstanns, jag vore ingenting, Om du inte fanns
nej du mÄste finnas du mÄste, hur kan du dÄ överge mig
Jag vore ingenstanns, jag vore ingenting,
Om du inte fanns
ComentĂĄrios